Idag har varit en sån där tråkig dag på jobbet, allt går sjukt långsamt och man går runt och är smått irriterad på allt och alla. Vad händer då? Jo Nils, skiftledaren kommer fram till mig när jag är på väg att dö av tristess och säger "Du og Lina ska vaska stövlar, nu". Hurra tänker jag, vaska stövlar, fan va värdelöst.
När vi senare fyllt ett kar med vatten, höftat mängden rengöringsmedel, burit ner alla stövlar, satt på oss hörselkåporna och spelar musik från min ipod händer något mycket märkligt. När vi båda står böjda över karet och skrubbar stövlarna med diskborste får jag en stark känsla av lycka. Jag tycker att det är ganska kul, sjunger med till Ted Gärdestads Angela för full hals och skrattar.
Hur och när blev vi så mobbade att vi uppskattar att vaska stövlar? Jag är förbryllad, lite gladare men ocskå lite rädd. Hur kommer jag reagera när jag kommer tillbaka till den riktiga världen.. antagligen med ett stort, välförtjänt leende på läpparna.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar